Direkt smittspridning mellan djur

Smittspridning från djur till djur är mycket effektiv. Mängden smittsamt material är stor och smittämnet hinner inte brytas ner i miljön. Detta innebär att smittdosen blir hög och även friska och starka djur löper risk att insjukna.

Djurkontakter

Att dina djur har kontakt med djur från andra fårbesättningar innebär risk för att smitta ska föras in i besättningen. Exempel på sådana djurkontakter är inköp av livdjur, inlåning av bagge, eller delad transport med annan besättning. Djurkontakt kan också ske i samband med livdjursauktion och utställning eller när djur rymmer. 

Ju fler tillfällen som finns för dina djur att ha någon form av kontakt med andra besättningar, desto mer ökar risken för att smitta ska föras in i din besättning.

En besättning med många djurkontakter löper i allmänhet större risk att få in smitta. Det är viktigt att en sådan besättning i sin tur har rutiner i form av isolering mm för att hantera denna risk.

>> Gå direkt till smittskyddsråd i samband med djurinköp 

Osynlig smitta

Smittade djur kan vara synligt sjuka, men även så kallade friska smittbärare. Till exempel kan ett djur vara smittsamt under inkubationstiden, det vill säga innan sjukdom har brutit ut. Det kan också röra sig om en symtomlös infektion, då djuret sprider smittämne utan att själv insjukna. Tänk också på att fårens flockdjursbeteende innebär att de är skickliga på att verka friska även när de inte är det.

Även miljön har betydelse för om en sjukdom bryter ut eller inte. Ett inköpt djur, som gått på torrt underlag, kan bära på fotrötebakterier utan att ha symtom. Om marken på den nya gården är blötare än på den gamla kan djuret få fotröta. Då är det lätt att tro att djuret smittats av fotrötebakterien på den nya gården, när det i själva verket är tvärtom – det inköpta djuret har fört in fotröta i den nya besättningen. 

Alla nya djur bör därför behandlas som om de bär på smitta!

>> Gå direkt till råd kring isolering av nya djur

<< Tillbaka till föregående sida