Bakterier

Till skillnad från virus är bakterier encelliga mikroorganismer, med förmåga att själva reproducera sig. Inte alla bakterier är sjukdomsframkallande - många bakterier är "goda" och nödvändiga för exempelvis mag-tarmkanalens funktion och hudens skydd mot omvärlden.

Opportunistiska bakterier

Opportunistiska bakterier är bakterier där det krävs särskilda omständigheter för att de ska vara sjukdomsframkallande. De flesta har en dålig förmåga att infektera och orsaka sjukdom hos ett friskt och välmående djur. Särskilda omständigheter behövs för att ett djur ska bli mottagligt för infektion t.ex. dålig miljö, stress eller annan sjukdom. 

En pågående infektion av en annan bakterie eller av ett virus kan också göra ett djur mer mottagligt för denna typ av bakterier. Då uppträder sekundär- eller saminfektion.

Primärpatogena bakterier

Det finns även bakterier som  på egen hand kan orsaka sjukdom, så kallade primärpatogener. Till denna grupp hör bakterier som orsakar rödsjuka respektive svindysenteri.

Toxinbildande bakterier

Slutligen finns det bakterier som kan bilda toxiner, det vill säga gifter. Då är det snarare fråga om en "förgiftning" med bakterietoxiner än en vanlig infektion, vilket bland annat innebär att antibiotikabehandling av de drabbade djuren kan ha dålig effekt.

Sjukdom som orsakas av toxinbildande bakterier kan ha ett mycket hastigt förlopp, grisar kan dö bara några timmar efter att de infekterats. Exempel på sådana sjukdomar är ödemsjuka och elakartad lungsjuka.

Zoonoser

Ofta har en bakteriefamilj olika underarter, som är specifika för olika djurslag. Till exempel förekommer olika underarter av streptokocker hos nöt, får, gris m fl. Det är ovanligt att en underart av en bakterie infekterar ett annat djurslag än det som den är specialiserad för.

Vissa bakterier har dock större förmåga att smitta mellan djurslag och till människor (zoonoser), däribland den antibiotikaresistenta MRSA-bakterien samt salmonella.

Antibiotika och antibiotikaresistens

Infektioner som orsakas av bakterier kan behandlas med olika typer av antibiotika. För att förhindra att bakterieinfektioner uppkommer och sprids är det viktigt att arbeta förebyggande, både genom god skötsel och bra smittskyddsrutiner. Därmed kan man också undvika behandling med antibiotika vilket minskar risken för utveckling av antibiotikaresistenta bakterier.

Rödsjuka är en inte helt ovanlig sjukdom bland grisar som går ute. Förutom de karakteristiska utslagen (som kan vara svåra att se på färgade grisar) får grisarna även hög feber. Det finns vaccin mot rödsjuka.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår