Hur sprids antibiotikaresistenta bakterier?

Antibiotikaresistenta bakterier sprids som andra bakterier. De kan överföras från djur till djur och många av dem kan även spridas mellan djur och människor.

Smittspridning mellan grisar

Smittspridningen från gris till gris sker oftast genom direktkontakt eller indirekt via ytor och föremål. I grisbesättningar utomlands där det förekommer antibiotikaresistenta hud-/slemhinnebakterier av typen MRSA, har man sett att också dammet kan innehålla dessa bakterier.

Spridning av MRSA mellan grisar och människor

Överföring av antibiotikaresistenta hudbakterier, dit MRSA räknas, kan ske från djur till människor via direkt och indirekt kontakt samt via damm i stallar där djuren bär på MRSA.

Människor har olika stor benägenhet att bli bärare av MRSA. I många fall blir de som exponeras för bakterien endast tillfälliga bärare i exempelvis nässlemhinnan. Hos dessa försvinner MRSA inom några dygn till någon vecka. Bakterien har svårt att få fäste i intakt hud, jämfört med om huden är skadad eller sårig. Liksom andra smittämnen kan bakterien även fastna på kläder, skor och redskap och därigenom spridas indirekt till grisar eller människor.

Hos vissa individer kan dock MRSA etablera sig som en del av den naturliga bakteriefloran och bärarskapet blir då långvarigt. Normalt utgör inte dessa personer någon större smittrisk för grisarna, så länge de inte har en pågående hudinfektion (i till exempel nagelband eller småsår).

För mer läsning om MRSA hos människor rekommenderas Folkhälsomyndighetens hemsida

Förutsatt att gårdens hygienrutiner för personal och besökare följs samt 48-timmarsregeln efter utländsk djurkontakt iakttas är risken för att människor ska sprida MRSA till grisbesättningar liten. En kronisk MRSA-bärare som har en pågående hudinfektion kan dock utgöra en smittrisk för djuren. Framför allt sker då smittspridning genom direkt eller indirekt kontakt.

Livsmedelsburen smittspridning av antibiotikaresistenta bakterier

Tarmbakterier som bär på antibiotikaresistens, såsom ESBL-bärande E. coli, kan spridas via förorenade livsmedel. Både kött från smittade djur och grödor som förorenats via till exempel avloppskontaminerat vatten kan utgöra en smittkälla för människor. ESBL förekommer i liten omfattning hos svenska grisar och nötkreatur, och det är sällsynt att smittspridning förekommer från dessa djur till människor.

Läs mer om ESBL i en ny rapport från Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Folkhälsomyndigheten

>> Nästa: Förebygga spridning av antibiotikaresistenta bakterier